Servicelandskapets inneboende galenskap...

...framträder kanske som tydligast inne i ett Ikeavaruhus. Servicesamhället är som alla samhällen rumsligt strukturerat av platser som har särskilda funktioner. Dessa platser är inte isolerade utan på olika sätt sammankopplade men det är viktigt att betona att detta system av noder och länkar är stratifierat och format i olika typer av hierarkier, betydelsemässigt. Bland Servicesamhällets viktigaste och mest utmärkande platser har vi servicelandskapen.

Ett servicelandskap är en plats som designats för att människor ska röra sig där och uppfatta detta stimulerande så att de konsumerar varor och tjänster, samt naturligtvis återvänder för att konsumera ännu mer. I marknadsföringsforskningen ses dessa "servicescapes" som en del av företagets eller organisationens marknadsföring. Beroende på hur dessa landskap är utformade kan de förmedla och förkroppsliga exempelvis en butikskedjas varumärke. Begreppet är myntat av Mary Jo Bitner i början på 1990-talet.

I service- och konsumtionsforskning är servicelandskapet vanligtvis sett som ett analytiskt begrepp som fångar in den rumsliga miljöns betydelse för hur mötet mellan kund/konsument och företag avlöper. I förlängningen kan den ökade förståelsen hjälpa företag att förstärka sina affärer. Men det är även ett begrepp som kan användas i mer kritisk anda, i en konsumtions- och civilisationskritik. Här skulle jag vilja peka på en nyligen publicerad artikel av Brigitte Biehl-Missal och Michael Saren, "Atmospheres of seduction: a critique of aesthetic marketing practices" i tidskriften "Journal of Macromarketing". Atmosfären i ett servicelandskap är på något sätt summan av dess uttryck och intryck, och författarna tittar närmare på hur Starbucks, som mycket avsiktligt utformat sina servicelandskap så att platserna inte bara ska ses som ställen att dricka kaffe på utan som platser att bara befinna sig i. Atmosfärer och våra konsumerande kroppar samverkar på ett sätt som ska bidra till uppfattningen att service, som allt annat, är perfekt.

Efter en halvdag på Ikea slår det mig att det inte alltid är en rogivande atmosfär som kännetecknar ett utpräglat servicelandskap. Ikea ligger närmare en blandning av Dantes inferno och Råttfångaren från Hameln. Likt råttor i en labyrint rusar vi runt, hittar inte vad vi söker men impulsköper desto mer. Detta är ingen slump. Ikeas servicelandskap är utformat för att maximera situationer av impulsköpkaraktär. Utformandet av butiker i allmänhet följer denna logik. Impulsköpandet är en inneboende del av servicelandskapets funktion (godis nära kassorna, mjölken längst in i butiken etc.), men Ikea har fulländat konceptet.

 Till och med de utstakade "genvägarna" är designade för att öka den rörlighet som skapar konsumtionshungern. Hungern blir omätligt, likt den är för zombies. Det finns all anledning att komma tillbaka till Ikea och deras paradigmatiska servicelandskap i denna blogg.